OBS!!! Copyright på alla mina foton!!!

torsdag 29 april 2010

Vår bortsprugna kisse Laban har kommit hem igen!!! En OTROLIG överlevnad!

I oktober-november skulle vi åka på semester. Hundarna fick åka på sitt pensionat och kissen Laban skulle till min kompis, där han varit tidigare när vi åkt på semester.
Min kompis bor i Nödinge på andra sidan älven från oss sett.
Allt verkade gå jättebra. Laban går ur sin transport och sätter sig och äter hos kompisen och sedan går han genom huset och intar läget under sängen, efter att ha blängt bort den katt som låg där.
Till saken hör att Laban är Kung i det huset och det vet han.... men nu fanns där några små nya fröknar.. så ... det passade inte tydligen....
Ja, så Laban bestämde sig för att 'gå hem'!
Vid första bästa tillfälle som han fick gå ut .. så stack han!
I detta hemmet har han innan skött sig exemplariskt och gått in och ut utan bekymmer.

Kompisen var ute och ropade och letade.. satte upp flygblad och kontaktade tom en djurpratare.
Djurprataren säger sig fått kontakt och beskriver massa .. bla. att han skulle hem!
När jag kom hem efter 2,5 vecka var Laban fortfarande försvunnen.
Jag försökte då anmäla honom försvunnen hos Polisen men blev bara slussad runt och till slut gav jag upp.
Via nätet gick inte att polisanmäla och det sista telenr. jag fick.. ja där svarade aldrig någon.
I en vecka ringer jag utan resultat.
I samma veva hittade jag en hemsida där jag kunde lämna en efterlysning på Laban så det gjorde jag.
Jag kikar runt på Blocket och massa av kattställen men ingen Laban.

Sedan kom snön.... och tänka jag har våndats över Labans öde! Värsta vintern i mannaminne!
VAR vaVr min kisse??? Var han död? Hade han hittat någon vänlig själ som förbarmat sig över honom?
Till saken hör att Laban är en MYCKET speciell katt! Han har sin stolthet och går inte fram till NÅGON ute.
Så det gjorde inte min oro mycket bättre. För VEM skull kunna få fatt i honom????
Så i Mars ringer en Kille ifrån Älvängen. Han har sett en katt som liknar våran .
Han skulle tydligen hålla till under kyrkan i Älvängen.
Vi åker upp flera gånger och letar utan resultat. Husse är med och ropar men ingen Laban. Husse är nämligen Labans bästa, bästa vän så förhoppningen var ju att han skulle kunna locka fram honom.
Men nej.. ingen Laban.
Killen lovar att fortsätta hålla utkik men Laban sågs inte till något mer.
Och vi kunde ju inte heller vara riktigt säkra på att det var han.

Så igår ringer en tjej.. tidigt, tidigt igår morse. Hon pratar in ett meddelande på mobilen och säger:
Jag har sett en annons om en katt som liknar din. Jag hittade din efterlysnings-annons och de är så lika så har du inte fått fatt i din katt tycker jag att du skall kika där.
Katten hon sett fanns i ett fosterhem för att få möjlighet att hämta sig och äta upp sig.
Det visar sig att Laban  , han VAR verklige i Älvängen. Det var vår katt som var under kyrkan men han hade förflyttat sig upp igenom samhället till skolan.
Han hade faktiskt nästan hittat hem.. det var dock problem.. älven var i vägen.
Älvängen ligger nämligen i exakt samma höjd på kartan som Kareby där vi bor.
Han kunde dock inte ta sig över. Så han stannade kvar i samhället där....

Där får en snäll människa fatt i honom, och fråga mig inte hur!!!!!
De kör honom till Blå Stjärna för de vet inte annars vart de skall lämna honom.
Tovig och mager är han... Där rakas han och fixas till.
Blå Stärna får tyvärr inte fatt i oss... vi har slarvat med att registrera tatueringen.
Och Ja det är lätt att vara efterklok!!!!!!! Så skäll inte för mycket på mig....

Beslut tas tydligen om att han skall avlivas eftersom ingen ägare går att nå........
Men då rycker Katthemmet Tigerharen in och tar sig ann Laban!
Han sätts i fosterhem och de lägger ut en annons på sin hemsida för vidare adoption.
Just detta katthem har jag inte hittat på nätet... Men det har andra!
Och därifrån rullas allt igång med telesamtalet igår och tills att vi ÄNTLIGEN fått hem vår fina, underbara kattkille!

Vi är så tacksamma för att det finns sådana underbara vänliga människor som tar sig ann vänlösa djur!
Fortfarande förundras jag över att Laban ÖVERLEVT ensam hela denna vinter!!!!!
Vill ni hjälpa oss och Laban att visa vår tacksamhet ??

Så hjälp oss hjälpa och att visa vår tacksamhet!
Skänk gärna en liten slant i Labans namn!
postgiro:  16 07 71-2

Alla bäckar små gör en hel å!

 
VÄLKOMMEN HEM ÄLSKLING!!!!!

20 kommentarer:

  1. Skönt att det hela fick ett lyckligt slut och så skönt att det finns omtänksamma människor!
    Ha det bra och skäm bort Laban lite grann!
    Christina

    SvaraRadera
  2. Åhhh vad härligt att ni fick hem eran älskade katt! Vilken överlevare!! Ha det bra nu och gosa riktigt mycket med Laban! / Irene

    SvaraRadera
  3. Vilken otrolig historia Linda, jag är så glad att Laban har kommit hem. :) Härligt att det finns sådana människor....

    SvaraRadera
  4. Vilken solskenshistoria! Så roligt att han fick hjälp att komma hem till sist.

    SvaraRadera
  5. En sån underbar historia om hur det kan gå till när våra kära vänner bestämmer sej för att här går det inte att va nu går jag hem.Att det skulle ta så lång tid hade nog Laban inte räknat med.Ett bra slut på ett vådligt äventyr.Ha det gott.

    SvaraRadera
  6. Fast jag redan vet hela historien så gråter jag ändå när jag läser den. Den är så fantastisk.
    Jag sätter självklart in en summa till katthemmet.
    Söta lilla Laban!!!
    Carina

    SvaraRadera
  7. Vad fantastiskt!!! Jag tänkte faktiskt på Laban igår när jag körde hem till Nödinge. Undrade om han hade klarat sig. Denna historia är ju helt otrolig. Jag kommer sätta in en slant till katthemmet jag också. Det är sådana vänliga människor som behöver stöd så de kan hjälpa nästa lilla kisse som springer bort. Stor kram till Laban.

    SvaraRadera
  8. Vilken historia, om inte älven funnits hade han säkert hittat hemför länge sedan!
    Jag har själv en kisse som varit med om både det ena och det andra. Dock inte en vinter borta....Men tex två veckor instängd i en husvagn hon var också ganska mör och tagen när hon hittades!
    Jag kan tro att ni är lyckliga nu, när Laban kommit tillrätta, må så gott tillsammans!

    SvaraRadera
  9. Vilken spännande och till slut underbar story! Kände Laban igen sig hemma? Vad säger han om era nya familjemedlemmar?
    Visst känns det enormt hur en del samarithem bryr sig om våra kära husdjur.
    Så underbart för er att Laban nu äntligen är hemma! Och för Laban måste det vara himmelriket! Tänk om han kunde berätta om sitt äventyr!
    Det önskar jag ibland att vår Wille skulle kunna göra. Ibland verkar Wille vara försjunken i en annan värld - ungefär som om han skulle sörja lite något ur det förflutna som jag inte vet något om.
    Och snälla Linda!
    Kan du inte svara på mitt mail?/Anja

    SvaraRadera
  10. Helt fantastiskt! Jag är så glad för både er och Labans skull. Vilken överlevare!
    Kram Ester

    SvaraRadera
  11. Så skönt att han har kommit till rätta;) Så mycket som du har gjort för att få tillbaka honom så måste det ju kännas fint att det finns människor lite överallt som är djurvänner och tänker som vi och har tagit hand om honom. /Monne

    SvaraRadera
  12. Åh Linda, vilken solskenshistoria det blev till slut! Jag kan bara föreställa mig er lycka över att ha fått hem honom igen. Jag har bara lyckats slarva bort mina föräldrars hund en sommar när de var på semester men vilka hemska dagar det var!
    Just nu sitter jag och tittar på en katt som lyckats ta sig upp på grannens tak (förmodligen har kråkorna retat den att hoppa upp för de cirkulerar runt och tetas även nu) Men stackars kisse har ca 10 meter till marken och verkar inte veta hur han ska ta sig ner igen - jag hoppas grannen kommer hem snart. Skäm nu bort Laban lite extra / kram gittan

    SvaraRadera
  13. Ja Linda, det är verkligen en underbar historia! Att Laban skulle komma hem efter att ha varit ute denna hemska vinter, det är verkligen otroligt.
    Jag är väldigt glad att jag har registrerat mina kattor och att de nu går att finna via register och örontatuering. Men för att det ska tjäna något till att ID märka sina djur, då krävs det att det finns medmänniskor som bryr sig och tar sig an vilsekomna djur, precis som i Labans fall.
    Självklart sätter jag in en slant till katthemmet, i Labans namn! Det är de verkligen värda.
    Hoppas nu att feromonerna jobbar för högtryck hemma hos er!

    SvaraRadera
  14. Vilket äventyr han varit på! Så skönt att få hem honom och få veta vad som hänt...Bidrag till katthemmet är på väg...=) Ha en trevlig helg! Maritha

    SvaraRadera
  15. Oj,Oj blev alldeles tårögd när jag läste detta!
    Vilket äventyr Laban har varit på.
    Måste ha varit helt fantastiskt att få hem nissen efter så lång tid.
    Hur går det med Brisa accepterar dom varann?
    Tack för hälsningen genom min
    "kran man"!
    Ha en fortsatt härlig trädgårdsvår:-))
    Kram MLK:-))

    SvaraRadera
  16. Vilket äventyr för er katt, och vilken tur han svalde stoltheten och lät sig tas om hand av sådana underbara människor. Fantastisk historia!

    SvaraRadera
  17. Vilkne solskens historia!
    Jag önskade att våran också kunde komma hem...
    Kram
    Annika

    SvaraRadera
  18. GRATTIS! Vilken underbar känsla det måste vara, kämpe =)

    SvaraRadera
  19. Helt fantastiskt!! Vad glad han måste vara över att vara hemma igen!! Trots Brisa... ;o)

    Jättevacker katt!

    SvaraRadera

Blir så glad för minsta kommentar!