Tanken var att få till änglavingar i kontrast till hornen i pannan.. att fånga kattens paradoxa själ som både kallblodig jägare och underbar, gosig, snäll sällskapskatt... men jag fick inte till några änglavingar.....
OBS!!! Copyright på alla mina foton!!!
tisdag 14 december 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ha den va kul.Jag tycker du fått till den jättebra.Gillar katter.Dom bestämmer själva om vi människor duger i deras ögon.Ha det gott.
SvaraRaderaHäftig Linda;) men vet inte om jag kan hålla med dig om att katten är jävulsk till sinnet:)) men tanken med både horn och vingar var kul:)
SvaraRaderaNej, några änglavingar såg det inte ut som utan mer som riktiga små djävulsvingar. Men bra var den.....
SvaraRaderaHärligt, djävligt gullig!
SvaraRaderaHejsan Linda!
SvaraRaderaDu har fångat alldeles fantastiskt kattens själ i din skulptur.
Fast, jag får lov att säga, att jag har just nu en katt som inte alls är intresserad av att jaga, vilket är en stor lättnad. Han (Wille) är så långt man kan bara komma från "paradoxen"! Wille tittar intresserad på fågelrestaurangen i trädgården och traskar därifrån lugnt och fint efter ett tag. I somras när Maija (vår supermörderska) lekte livet ur en fågel satt Wille bara bredvid smått ointresserad.När jag upptäckte hennes grymma lek var fågeln redan så mycket skadad att den var utom räddning. Fick hämta maken som fick göra slut på leken - ja, det är INTE roligt att beskåda. Du kan ha Maija som modell nästa gång när det gäller det jävliga och Wille när det gäller det gosiga (undrar om han inte har ett par ljuvliga vingar på ryggen om man har förmågan att se....;))!)/Anja
Jävulskt fin Katta!!
SvaraRaderaNinne
Supercharmig Linda! Den skulle passa utmärkt vid min damm, tro du inte det? ;)
SvaraRaderaHäftig, men jag föredrar en livs levande, varm, pälsrik kisse! Lisa
SvaraRaderadu gör alltid sånna häftiga figurer//maggan
SvaraRadera