Pioner... pioner..... och Min Thailandsblogg är uppdaterad.

Min Thailandsblogg är uppdaterad .

Ken och Carina på bloggen: Trädågrdsdrömmar visade några fantastiska pioner i sitt sista inlägg. Det fick mig att längta till sommaren och alla mina pioner! Dessa underbara sagolika varelser!

Allt från spröda enkla små älvor till stora svulstiga primadonnor!

Och jag måste säga att jag älskar dem allihop!

Jag har ju i ett tidigare inlägg http://tradgardsdraken.blogspot.com/2007/09/pionerpionerpioner.html visat några stycken av mina.


Jag tänkte jag skulle visa lite fler av dem idag. Och nu kanske någon blir lite besviken ... för jag tänker inte visa dem på det viset man skulle kunna tro.
Jag tänkte faktiskt visa på en annan skönhet som dessa växter uppvisar och som många kanske inte tänker på. Nämligen bladverket!



Då då börjar vi väl.

Första bilden visar en aldeles nyvaken dillpion. Den påminner starkt om en liten igelkott när den kommer upp på våren! Fast kankse inte i igelkottfärg då utan i en mängd skiftande andra färger. Titta noga så ser ni både grönt, brunt och rosa! Den är verkligen jättefin! Och det är väldigt svårt att låta bli att ta på den... och klappa på den.......

När den sedan rest på sig lite mera... påminner den nog mest om en palm! Åhh... nu längtar jag till Thailand igen! I natt har det snöat lite, det gjorde det i går med och det är -3,4 grader brrr.... Fast nu var det ju pioner jag skulle skriva om och inte väder och tropikerna.

Pionernas fröställningar är väldgit fina. De påminner starkt om sådana där hattar som man förknippar med gyklare! I denna var det tyvärr inga frön. Foderbladen visar däremot upp ett fantastiskt färgspel! Titta bara! Visst är det vackert?! Rött, gult, orange mm.

Om detta är en herrgårdspion eller dillpion skall jag låta vara osagt. Fotot visar en knopp med mängder av smala blad som väller ner likt en fin dams krinolin. Man skall kunna skilja dillpionen från herrgårdspionen på ståndarna i blomman... eller var det pistillerna? Nåväl.... dillpionen uppvissar sällan mer än två sådan och aldrig fler än tre. Herrgårdspionen uppvisar oftast tre, minst fyra... sådana.

Svavelpion... åhh denna skönhet.... Detta är väl verkligen pionernas vackraste lilla älva! De rundade och blådaggiga bladverket är ett stort kännetecken för denna pion.

Svavelpionens frökapsel är ett riktigt konstverk i sig. Det är bara de blåsvarta fröna som är grobara. De röda är blindgångare.. dvs. har ingen grobarhet.

Lactiflorapionen / doftpionerna är underbart vackra tidigt på våren när de tittar upp ur jorden. De flesta är mörkt vinröda men vissa kan vara lite mer åt det gröna hållet.

De bleknar allt eftersom de utvecklar sina blad för att till slut bli helt mörkgröna.

En diamnt i mitten av en trädpions blad....

Trädpionens vårblad är lika vackra de... titta bara!

Kanske visar jag blomorna en annan dag?